Prognosmetod

Metoden för att ta fram regionala prognoser över bygginvesteringarna skiljer sig från de metoder som används vid traditionell makroekonomisk analys, då man främst gör bedömningar utifrån etablerade makroekonomiska samband. BI:s regionala byggprognoser baseras istället på information om enskilda byggprojekt. Projektinformationen inhämtas av Byggfakta och granskas och bearbetas sedan av BI.

Databasen

Ett grundläggande problem när informationen i Byggfaktas databas ska användas i prognossammanhang är den stora mängd projekt med byggstart den närmaste framtiden (1 till 2 år). Summan av dessa projekt överstiger alla realistiska nivåer. Således ger den orensade databasen en starkt överskattad bild av framtiden. Tre huvudsakliga orsaker finns till detta:

  • Byggfakta anger startår för alla projekt i databasen, även om den exakta starttidpunkten är mycket osäker
  • Uppgiftslämnare till Byggfakta har ofta en optimistisk bild av byggstart
  • Byggfakta tar inte bort några projekt ur databasen

Att databasen fungerar på detta sätt är inte konstigt med tanke på att Byggfakta säljer projektinformation. De har ingen nytta av att ta bort information när de en gång fått in dem i databasen.

Ett sätt att beskriva vad som händer i databasen är att projektmängden hela tiden ”krattas” framåt. Ett stort antal projekt ligger ständigt med byggstart under de närmast kommande åren. De som påbörjas slipper igenom krattan.

Metod - bedömning och beräkning

Byggfaktas orensade databas ger något av en ”önskvärd” bild av den framtida byggmarknaden. Ambitionen med BI:s prognosmetod är att skapa en ”sannolik” bild av de regionala byggmarknaderna.

I BI:s prognossystem ingår två olika metoder att bedöma sannolikheten för när ett byggprojekt starar. De största projekten på varje regional marknad granskas av personal på BI:s lokala kontor. Här görs en noggrann utvärdering av projektets startdatum och annan information som t.ex. byggvärde. Utvärderingen sker främst utifrån lokala kunskaper och genom olika kontakter. Dessa ”stora” projekt utgör antalsmässigt bara några procent av den totala mängden projekt i databasen som ännu inte startat, men räknat som andel av det totala värdet utgör dessa projekt runt femtio procent.

De resterande - ”små” - projekten hanteras i en prognosmodell, där information om huruvida arkitekt och byggentreprenör finns kopplade till projektet och när projektet senast uppdaterades, utgör grund för en sannolikhetsberäkning.

När sannolikheter för samtliga projekt tagits fram beräknas investeringarnas utvecklingen på respektive regional byggmarknad och delmarknad i två steg. I det första steget antas att alla regionala delmarknader utvecklas som i BI:s riksprognos – Byggkonjunkturen. BI:s bedömning av konjunkturen på riksnivå utgör en ram för de regionala prognoserna. I det andra steget används de beräknade sannolikheterna för projekten för att beräkna respektive regions avvikelse från riksvärdet. Regioner som går bättre än riket i genomsnitt vägs alltså upp av regioner som går sämre. Tillsammans går alla regioner lika bra som riket. På så vis finns en klar samsyn mellan Byggkonjunkturen och de regionala prognoserna.

Uppdateringar och prognosperiod

Två gånger per år genomförs en uppdatering av de regionala prognoserna. Dessa sker samtidigt som BI prublicerar en ny Byggkonjunktur, normalt i februari och oktober. Inför uppdateringen genomför BI:s lokala personal en omfattande bedömning av ”stora” projekt på respektive regional marknad. Uppdateringen i oktober handlar främst om att uppdatera de s.k. ramarna utifrån eventuella revideringar i Byggkonjunkturen. Viss projektuppdatering kan dock genomföras även vid denna tidpunkt.